Harry Potter
Tidig morgon = lååång dag
Nytt snabbt inlägg då mitt långa försvann
Rostat bröd är sexigt!
Kurera mig
Bränna
Love this
Unstoppable
Wayfarers eller Aviators
Började min dag med en promenad med vovvarna, och sedan läste jag ut Twilight-boken om Bree som jag fick när jag fyllde år. Jättebra var den, såklart. Hoppas Stephenie Meyer ger ut fler såna små delar.
Har suttit vid datorn och betalt räkningar och beställt säsong 5 av Beverly Hills. Fick hem säsong 5 och 6 för några veckor sedan men 5an kom i fel sorts fodral så jag skickade tillbaka den och det har bara inte blivit så att jag beställde en ny på en gång. Men idag tog jag tag i det och ser nu fram emot att börja kolla på den underbara serien igen. Blev nästan så sugen för några dagar sedan att jag tänkte hoppa direkt på säsong 6 som väntar i hyllan men ångrade mig, jag måste ju se 5an först.
Har några fler räkningar att fixa och en del mail att skicka iväg. Kanske blir det lite nätshopping också. Fick ju en del pengar när jag fyllde år så känner att det är dags att köpa ett par nya solglasögon. Frågan är om det ska bli ett par Ray-Ban Wayfarers eller Ray-Ban Aviators. Båda ligger på samma summa också så får se vad det blir. Kanske ett par av varje?
Tripp till Karlskrona
När jag fick mina inlines igår så blev Hanna med sugen på ett par så idag åkte vi in till Karlskrona och hon köpte sig ett par fina, och dessutom köpte vi båda skydd. Jag kan inte åka inlines för har aldrig ägt ett par innan men på fredag får Hanna hjälpa mig att öva. Hålla hand och sånt. Invigde mina inlines idag och åkte en stund. Eller åkte och åkte. Haha, vet inte vad man ska kalla det. Framåt kom jag ibland men hur fan bromsar man? Jag har att öva på kan man lugnt säga. Får se om jag kan ta mig en runda själv i slutet av sommaren. Borde ha lärt mig till dess, annars suger jag mer än möjligt. Fattar inte, jag kan ju åka skridskor. Fast då är det rak mark och man kan alltid bromsa genom att åka in i kanten. I Karlskrona köpte jag även på mig tre par gladiatorsandaler i olika färger, samtidigt som Hanna köpte av mig ett annat nytt par jag hade på mig idag. Hon gillade dom mer än jag gjorde så de mår bättre hos henne. Ta hand om dom, Hanna!
Birthday
A decision I can't make
Jag fyller 21 idag. Födelsedagar är ingen big deal (bara jag som tänker på den där McDonalds-reklamen nu? Ni vet, ingen big deal...) för mig, tycker inte det är något speciellt eller så. Mina tankar snurrar på ett helt annat håll. Ni förstår, det är så att jag har ett litet problem. Man hör ständigt av folk att de så jäkla gärna vill komma in på skolan de sökt, och om dom inte gör det så går de och dränker sig. De där människorna fattar inte hur bra dom har det. Om dom inte kommer in, då är det bara till att testa nästa år, så enkelt är det. Nu till mitt problem och varför jag avundas människor som sökt in till skolor. Jag har ingen aning om vad jag vill jobba med. Inte alls. Rättare sagt så har jag så många tankar att det blir alldeles för mycket. Ni kanske fattar problemet. Jag är 21 och vill komma vidare i livet, men jag kan inte för jag vet inte vad jag vill göra med det. Detta får mig riktig deprimerad alltså. Grejen är den att jag tror att jag är rädd. Att bestämma mig för vad jag vill bli är samma sak som att bestämma hela mitt liv. Samma sak när folk diskuterar om var de vill bo, alltså slå sig ner när man blir äldre. Sånt kan jag inte ens tänka på. Jag vill inte tänka på vilken plats jag ska leva hela mitt liv. Jag har alltid varit, och är, så full av drömmar. Att ha ett liv utöver det vanliga. Därför kan jag bara inte bestämma mig för hur mitt liv ska se ut. Inte än. Finns det verkligen folk som är nöjda med att bo i Ronneby och jobba på Maxi, och göra det i hela sitt liv. Eller gör dom det för att de gav upp sina drömmar och tog vad som blev över. Alla människor borde vilja så mycket mer. Alla borde vara fulla med ångesten jag känner. Kom igen. Är det bara jag som vill något... stort?
Marabou Passion (så hemsk att den förtjänar ett eget inlägg)
Åska eller sol... Sol eller regn... Eller snö?
Biljettbokning klar!
Idag är jag glad. Det är mycket kul på gång de närmaste dagarna. Idag var min vän Hanna snabb att gå in och boka biljetter till världspremiären av Eclipse. Det blir nattbio så det blir supermysigt, har faktiskt aldrig varit på nattbio innan! Ännu gladare blev vi då vi såg att det kommer vara ett Twilight maraton med start klockan 18. Genast bokade vi även biljetter till de två filmerna också. Så den 29 juni blir det bio i 8 timmar. Nice! Självklart i Ronneby. Sedan har man lite födelsedagar och midsommar att se fram emot. Fast äh, ser jag fram emot min födelsedag? Nej, kanske inte riktigt... Vem fasen vill fylla 21? I min värld är jag 18 år. Och jag fyller även 18 om några dagar. Fast egentligen 21. Få det att gå ihop.
Sjukling
Har även hunnit med att beställa hem två par gladiatorsandaler. Har inga sommarskor än så det behövdes. Får hoppas de kommer så snart som möjligt för det börjar bli varmt ute, för varmt för Converse. Ibland.
What's the big deal with babies?
Om man träffar en bebis går de flesta fram och börjar prata med konstig röst och ska hålla på och gulla. Folk sitter i timmar och ler åt bebisar. Om det är ens egna barn, då förstår jag. Det är något man ska vara överlycklig för och ett liv man ska vara en del av. Som förälder ska man kunna sitta och le åt sitt barn i flera timmar. Men varför gör folk det med andras barn?
Sist jag träffade en bebis så ville alla hålla den, gulla med den och prata med den. Vill du hålla, frågar någon mig. Nej tack svarar jag och ler vänligt. När bebisen sedan kryper runt på golvet så samlas alla runt den och då och då hörs ett och annat "naaw" och "ååh". Mitt i allt står jag och försöker komma på vad det handlar om, vad gör den här bebisen som får alla att ha ett så brett leende att mungiporna sitter i hårfästet. Någon möter min blick och verkar undra varför jag ser så fundersam ut, och inte ler mot barnet och säger "ååh" som alla andra. Jag tvingar mig själv att le mot bebisen bara för att göra precis som alla andra, det blir enklast så.
Nästa gång jag mötte en bebis försökte jag verkligen komma på det fascinerade med dom, men det gick bara inte. Visst kan en del bebisar vara gulliga, som en liten unge i en Pampersreklam. Visst, söt. Fina ögon ooch sådär. Men vad är det söta med en bebis som kryper, som sitter och spottar ut mat och gör en konstig liten min och en massa annat folk tycks gilla? Sedan sitter gärna barn och stirrar på en och de flesta börjar le då också och prata gulligt med den. Jag stirrar tillbaka.
The truth? Jag har aldrig haft småsyskon, aldrig känt någon som haft bebisar. Aldrig någonsin hållt i en bebis. Det är väl orsaken till varför jag verkligen, verkligen inte ser det "speciella" med barn. Bring me a puppy instead.
Araknofobi
Jag vill inte ens gå i närheten av spindlar men då den satt ovanför kudden hade jag inte annat val än att gå nära och slå ihjäl den. Gick och hämtade mina kära Converse och när jag närmade mig så trodde jag ärligt talat att jag skulle dö. På riktigt. Jag drämde till skon mot väggen samtidigt som jag grät eftersom jag var så nära spindeln och så slängde jag ifrån mig skon för det blev för mycket. Fan, tänk om den inte han dö? Tänk om den har ramlat ner i sängen? Paniken steg när jag närmade mig skon och till min lycka låg den jävlen mosad under skosulan. Jag sprang till badrummet och tvättade skon, och den natten kunde jag inte sova. Jag låg och svettades och hade svårt att andras och fick springa flera gånger och skölja av mig i kallt vatten.
Att ständigt behöva kolla sig omkring och se så det inte finns någon sprindel i närheten, mardrömmar, att inte kunna vistas i vissa miljöer, att inte kunna öppna fönstret på sommaren för att hindra att de kryper in så det blir stekhett i rummet, och då inte heller kunna sova för att det är för varmt.
Jag orkar inte längre. Jag orkar verkligen inte. Det påverkar och styr hela livet. Jag måste gå i terapi. Men innebär inte det att man ska närma sig och ta i det man är rädd för, typ? Fy fan, jag får panik av bara tanken.
Lider man inte av spindelfobi, så förstår man inte. När man ber folk döda en spindel tar dom den i handen och låtsas kasta den mot en. Eller om de sitter i taket så viftar dom ner dom så de landar på marken istället. De flesta förstår inte. Screw them. Skulle någon ta en spindel i närheten av mig med mening skulle jag aldrig mer prata med dom, så illa är det.
Det värsta av allt är att jag inte fattar varför. Jag vet ju hur dum jag är. Att vara rädd för ett litet kryp. Vad är det farliga liksom? Det är ju inte så att den ska äta upp mig eller döda mig. Jag vet ju om allt detta, men jag kan ändå inte få bort rädslan. Hur sjukt är inte det egentligen? Hur sjukt är inte hela grejen med spindelfobi?
Det är fruktansvärt sjukt.
Oh no, my dog wants to eat a squirrel
Imorse gick jag och Joey i skogen så han fick springa lös och busa. Han har hittat ett träd som han har stannat och skällt på två gånger på rad då vi gått förbi. Såg en liten ekorre i det så den bor nog där och Joey vill nog äta upp den...
Nu slänger jag mig i min soffa och streamar säsongsavslutningen av 90210. Hatar säsongsavslutningar, det är alltid något spännande som händer och så måste man vänta så jäkla länge på nästa säsong.
In my head right now
Jag uppdaterar inte här så ofta för jag vill inte bara logga in och skriva; idag har jag gjort bla bla bla.., för det händer inte mycket i mitt liv. Inget speciellt iallafall. Bloggen är mest till för att jag ska kunna skriva av mig. Sanningen är den att jag skriver här ofta, men det slutar oftast med att jag bara stänger ner allt utan att uppdatera för jag delar med mig av alldeles för djupa tankar, sånt som jag vill hålla för mig själv. Ibland blir det för mycket av en hemlig dagbok vilket inte är så bra när det ändå sitter några och läser här. Hade jag vetat vilka det var som läste kanske det hade kännts bättre, för då vet jag om det är personer jag vill dela med mig till eller inte. Idag ska jag dela med mig av några små tankar som snurrar i mitt huvud. Helt normala tankar, och inget för nära inpå.
1. Denna tanke kom i mitt huvud just nu när jag tänker på bloggar. Hur knäppt är det inte egentligen att de stora bloggarna som Blondinbella och Kenza tjänar så otroligt mycket pengar på att sitta och blogga? Reklam, jag vet. Men ändå. Läste för ett tag sedan att Kenza sparar 70.000 i månaden. SPARAR! Sedan shoppar hon ju rejält mycket också och har pengar till annat. Hur fasen kan det bli så mycket över? Vad tjänar dessa tjejer? En enorm summa! Detta är inte för att jag är avundsjuk. Jag beundrar Isabella och Kenza för jag tycker de är otroligt duktiga personer. Jag menar, de är 19 år (?) och har redan åstadkommit så mycket. Lyckats få en av sveriges största bloggar, designat kläder, startat företag osv. Grymt coolt! Dock fick dom ju det lättare med att göra allt det med tanke på att de är stora bloggare, såklart... Men ja, ni kanske förstår vad jag menar. Visst tjänar dom nu pengar på annat en genom bloggen, och det förtjänar dom. Men just bloggpengarna tycker jag är lite lustigt. Det finns folk som kämpar och sliter på jobbet 40 timmar i veckan och mer, och får ut en "ynka" lön på 15000 i månaden. Bloggarna sitter ju för fasen bara och skriver lite. Så förlåt alla bloggare som tjänar enorma summor, men jag förstår bara inte och jag tycker det är en aning orättvist.
2. Är det inte Maj? Brukar det inte vara riktigt varmt i Maj?
3. Maj och sommar i all ära. Men detta regnet som öser ner utanför är enormt mysigt ändå!
4. Imorgon ska jag hämta ut mina kläder från Nelly som jag la mina sista tusenlappar på. Hoppas iallafall hälften passar. Ska bli spännande att prova plaggen. Nellys storlekar är väldigt konstiga så får se hur mycket jag behöver skicka tillbaka.
5. Varför kan vissa människor äta hur mycket som helst och alltid vara supersmala? Fubbigt, som man sa när man var en liten skitunge.
6. Jag vill veta om jag har fått någon sommarjobb eller inte. Tycker de är jäkligt slöa med att meddela mig om det. Om jag får vikariat på Tarkett, kommer jag ta det då, eller kommer jag göra som förra året och tacka nej för att jag verkligen inte trivdes där? Fasen vad svårt. Hoppas jag inte får något så slipper jag spekulera i det.
7. Skrivit SMS till Hanna som vanligt, undra varför hon inte svarar. Hon kanske tappade sin iPhone på asfalten...
8. I natt hade jag en konstig dröm om filmen Eclipse som har premiär sista juni. Drömde att jag hade sett den och den var jättedålig och handlade inte alls om Bella och Edward eller någonting alls som boken handlade om. Skrev ett SMS till Hanna och sa att filmen sög, och hon blev jättearg, riktigt förbannad, för att hon ville att den skulle vara bra. Drömmar är konstiga, varför drömmer man egentligen? Och hur?
9. Nu är jag både hungrig och sugen på en varm dusch. Först blir det en kvällsrunda med hundarna.